Pauline af Skanor - Logbok 3/12 dag 12

Position: 18°16.0’N, 50°35.5 ’W
Datum: 3 december
Trip: 2572 NM
Tid: 14.00 (Pauline time, GMT-3, ja det stämmer, vi har ställt om en timme till!)

Hej där hemma!

Efter ett litet avbrott i de ”vanliga loggarna” undrar ni säkert vad vi hittat på de senaste två dagarna – ska jag vara ärlig så är det egentligen inte så jättemycket. Vi har guppat på här ute på havet och rört oss sakta men säkert närmare St Lucia, ni kanske har följt oss i appen? Vi har det fortsatt bra, stämningen är god och det är vi tacksamma för! Att vi numera ser vårt mål på kartan, och inte längre varken Gran Canaria, Kap Verde eller endast hav är en väldigt härlig känsla kan jag lova. Nedräkningen är påbörjad och den kvarstående distansen till mållinjen är i skrivande stund ”ynka” 660 NM. Denna sträcka kan vi ta oss i mål på för motor om så skulle behövas. Vi skulle till och med kunna göra det inom ARCens regler som säger att man får gå max 30% av tiden för motor utan att bli flyttad till motorbåtsklassen, vilket på sätt och vis vore mer pinsamt än en diskvalificering… Tur det inte är aktuellt!

Under de senaste två nätterna har vinden sakta men säkert vridit, vilket gjort att den tagit oss mer norrut än vi egentligen velat. Men vi har trots det väntat med att jippa tills solen kommit och det kunnat göras mer säkert. För den som seglat så vet ni hur mycket krafter som genereras i en jipp, och med en båt stor som Pauline så behövs det fyra kunniga som lugnt och metodiskt genomför proceduren. För er som inte seglat så mycket, så kan jag berätta att en jipp innebär att man gör ett slag (dvs byter sida på seglet) med vinden akterifrån. När man kryssar fram och gör ett ”vanligt slag” går man upp emot vindögat varpå seglet fladdrar och man mer eller mindre stannar upp. När man istället gör ett slag med vinden akterifrån, alltså en jipp, genomförs det med ständig vind i seglen och full fart framåt. Det blir därav en enorm kraft i en jipp och det är viktigt att hålla tungan rätt i mun.

Sedan några dagar tillbaka har vi fokuserat mycket på VMG (velocity made good), vilket är den hastighet vi rör oss mot målet. Att åka fort hjälper trots allt inte alls om man åker i fel riktning. Då datorn inte sparar historiska data om VMG så som med vår hastighet (också kallad SOG – speed over ground) så har Anton sedan några dagar noterat ner denna regelbundet, med random data från de senaste 3 dygnen har vi ett VMG-snitt på 8,55 knop. Håller vi det så innebär det målgång om 3 dagar och 5 h, vilket skulle innebära måndag den 6 dec kl 18 (St Lucia tid, GMT-4). Det innebär baserat på senaste dagarnas VMG att min, Elinas, gissning på målgång 6/12 kl 17.06 skulle kunna vara ganska nära. Men vinden kan såklart både avta och tillta, så det finns fortfarande en stor osäkerhet!!

Temperaturen i både luft och vatten är nu uppe kring 29 grader. Med de ökande temperaturerna har det även kommit fler och mer intensiva squalls. Hur intensiva de är kan dock variera, ibland kommer det som ett litet duggregn och lite friska svalkande fläktar, och ibland öppnar sig himlen helt och det är stormstyrka i vindbyarna. Igårkväll fick vi flera rejäla urladdningar som avlöste varandra. Detta samtidigt som solen gick ner bortom ovädret och det såg ut som att vi seglade mot någon form av sandstorms-apokalyps. Valde man istället att titta akterut var himlen blå och molnen som bomullstussar, som om ingenting hade hänt. Ett väldigt spännande väderfenomen och det gäller att hålla koll, både på radarn och himlen för att alltid vara redo att både dra in/ner segel och snabbt ta in kuddar och annat under tak för en eventuell störtskur.

Emellan squallsen är den tropiska värmen påtaglig, och vi har börjat ”bada i havet”. Regel nummer ett är fortfarande att stanna ombord och alltså inte hoppa i vattnet. Därför har vi istället tagit vattnet till båten genom att fylla hinkar med havsvatten och hälla (och ibland kasta) över varandra. Verkligen sååå skönt och svalkande! Utöver detta så fylls dagarna med avkoppling, ljudböcker, spel, sudoku, diskussioner och mat. De senaste dagarna har vattenmelon varit hårdvaluta, extra läskande gott i värmen när den fått stå kyld och numera finns det plats i kylskåpet för det. Frågespelet Veto har varit populärt ombord, och de som spelat flitigast har snart lärt sig alla svar, varpå det nästan kan bli mer Jeopardy över det ibland.

Vi fick precis en påhälsning av ett gäng delfiner som hoppade högt bredvid båten, längesedan vi såg annat än flygfisk så det blev sensation! På tal om flygfisk så fick Rebecca kramas lite med en som hoppade upp och landade på hennes bröstkorg häromkvällen, det var inte en lika stor sensation kan vi väl säga…

Är det någonting ni undrat eller funderat över, som ni skulle vilja att vi svarade på? Fråga på, det går jättebra att svara på mailet och alla svar tas vidare till oss här ombord. Så kan vi försöka svara i kommande loggar!

Kram,
Besättningen på Pauline af Skanör